» fråga från anonym om långdistans

För någon vecka sen fick jag en kommentar till min kärlekspanel men har inte haft tid att svara på den, så tänkte att jag skulle ta tag i det nu!
 
"Hej ska snart in i ett långdistans förhållande med min partner. Hur gör ni för att få det att funka? Som det ser ut nu kommer vi vara isär 6 år behöver alla tips jag kan få. 
Kram"
 
Re; Hej! Alex och jag har haft långdistans nu i snart 2 år, och har minst 3 kvar i och med mina studier som börjar i höst. Första året var relativt lätt, såklart inte lätt eftersom vi var isär, men inte så svårt som man skulle kunnat tro. Andra året har varit betydligt svårare. Nyckeln är kommunikation. Det första året hade vi ett indirekt schema. Vi skypeade regelbundet, visste precis när vi kunde och skulle prata med varandra och det kändes väldigt tryggt. Han var hemma ofta och gjorde massa tid för att prata med mig. Andra året flyttade jag till Kina, vilket komplicerade saker extremt. I Kina var det svårt att få tag på wifi, och när det väl fanns fungerade det knappt. Dessutom var tidsskillnaden helt sjuk - SEXTON timmar. När jag gick och lade mig vid midnatt hade han inte ens vaknat samma dag. Och nu när jag är hemma i Sverige igen har Alex börjat jobba mer och åka på äventyr, och eftersom att han inte har en smart phone kan vi bara prata när han är hemma eller i skolan, med tillgång till dator/ipad och wifi. 
Så här kommer mina tips: Ha en rutin. Gör tid åt att prata med varandra så ofta som ni tycker att det behövs, och gör det gärna regelbundet. Det är verkligen en enorm trygghet att veta precis när man ska få prata med varann, så har man alltid något att längta efter. När ni väl ses, gör det mesta av det, gå all out!! och försök att inte lämna varandra utan att ha bestämt när ni ska träffas nästa gång. Igen, behöver man ha något att längta efter. Överraska varandra. Det har typ varit det bästa i mitt långdistansförhållande, gången då Alex överraskade mig till nyår och när jag åkte och överraskade honom i slutet av sommaren. Helt fantastisk upplevelse, lyckan går inte att jämföra. Glöm inte att finnas där för varandra. Eftersom att man inte har den fysiska aspeken längre blir det extra fokus på den mentala så man måste se till att värna om den. Det är inte alltid jättelätt. Det är så effortless att ignorera någon över sociala medier om man blir arg på denne, vilket verkligen inte är bra att göra, oavsett hur mycket man bråkar. Som sagt är ju det mentala allt man har. 
Det viktigaste att komma ihåg är att man bara ska börja långdistans om man verkligen har förtroende i både förhållandet och ens partner. Det kommer aldrig gå om ni inte litar på varandra, stöttar varandra och vill, mer än någonting, någonting annat, vara med varandra. 
 
Hoppas det hjälpte! Puss
 
 



Lämna en kommentar!

Namn:
Kom ihåg mig?

E-mail:

URL/Din blogg:

Kommentar:

Trackback